- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
577

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Den röda sammetsmasken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 577 —
ten efter den andra, föga bekymrande sig om sitt eget lif.
Men i sällskaper gick lian som en enstöring, tyst, sluten,
med trötta ögon och hopknipen mun. Intet intresserade
honom. De ystraste skämt, de mest utmanande blickar och
förföriska leenden flögo honom ohörda och osedda förbi.
Usch, en sadan döddansare! tänkte de unga flickorna,
då de sågo alla sina konster utan resultat.
Och Hjelm lät dem förblifva i den tron.
Därför blef han ytterligt förvånad, då han plötsligt
kände en mjuk, liten hand i sin. Han vände sig om och
upptäckte vid sin sida en ung flicka klädd i violett domino
och sammetsmask i samma färg.
— Hvad vill den där jäntan? Ar hon så ifrig efter
att dansa, att hon själf springer omkring och söker ka-
valjerer, tänkte Hjelm missnöjd.
Och han sökte draga sin hand ur hennes, men do-
minon höll honom kvar.
Om ni icke vill dansa så låt oss prata en stund,
hörde han en mjuk, melodisk flickstämma yttra.
Hjelm spratt till. Han tyckte att han hört denna röst
förut. I första häpenheten trodde han att det var’Gretchen,
som återvände till lifvet. Men då han uppmärksammare
lyssnade, märkte han, att det icke kunde vara hennes röst.
Låt oss sitta bär! yttrade dominon och pekade på
ett hörn, där en sammetsklädd bänk stod.
Hjelm styrde stegen dit, ytterligt nyfiken hvilken den
djärfva skönheten kunde vara
Då de satt sig, drog dominon för portieren så att de
befunno sig tämligen ostörda. Så skrattade hon ett litet
muntert, flickaktigt skratt och såg Hjelm rakt in i ögonen.
— Men känner du då icke igen mig? hviskade hon.
Hjelm satt som en fåne och stirrade på den violetta
sammetsmasken.
Ha vi då träffats någon gång förut? frågade han
slutligen.
— Ja då, många gånger, svarade masken.
— Men hvar då?
Gula Brigadens hjältar.
39

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0585.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free