Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Genom eld och vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
597
ställt eder för ögonen efterdömen af sin vrede, sitt straff
eder till varning och väckelse.
.. . Icke alla dagar skâden I en sådan predikant som
i dag, den där icke endast kan trösta med ord utan ock
hjälpa med gärningar. Därföre hören och besinnen mina
ord! Långt från min kalla men lugna fosterbygd har jag
kommit hit till edra oroliga länder, och det för eder skull
och för vår gemensamma heliga lära. Jag har för den-
samma varit besluten att uppoffra mitt eget lugn, mina
fattiga undersåtars tillgångar, deras blod, deras lif, ja, mitt
eget, derest så skall behöfvas. Så mycket på mig be-
ror skall jag med Guds hjälp strida, lida och umgälla. Men
så besvär jag ock eder, att göra hvad eder tillkommer vid
det gemensamma stora verket.
... Yaren ståndaktige och tålige! Kämpen en god
kamp och behåller trona! Då skall Guds hand uppehålla
och skydda eder stad, eder till odödlig ära både i lifvet och
efter döden och slutligen till salighetens oförvanskeliga krona.
Efter talet gafs en glänsande festmiddag, men därpå
tog Gustaf Adolf farväl och skyndade efter sin här, som
med flygande fanor tågat förbi Nürnberg på väg söderut.
Tilly hade dragit sig tillbaka från kvarteret vid Nörd-
lingen. Hack i häl följde svenska hären efter. Mången
gång kom man om kvällen till samma ställe, som de kej-
serlige lämnat dagen förut. Alla bryggor öfver floderna
refvo de upp, men ingenstädes, icke ens vid de svenskes
öfvergång öfver den väldiga Donau stannade de och gjorde
motstånd. Den gamle fältherren hade tydligen efter nypet
vid Breitenfeld blifvit rädd och de kejserliga soldaterna voro
icke längre lika braskande och öfvermodiga som förut.
Ändtligen gjordes halt vid Lech, gränsfloden till Bayern.
Och då svenskarne hunno fram, funno de Tilly och de kej-
serlige i ett starkt befästadt läger på andra sidan. Här
måste likväl öfvergången ske, ty både ofvanför och nedan-
för strömmade floden fram mellan sanka och sumpiga
stränder, som gjorde en sådan omöjlig.
På något afstånd från stranden slogo svenskarne läger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
