Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Genom eld och vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 633 —
lerister mycket beröm. Och när han red förbi de skva-
droner, till hvilkas chef Benranglet själfmant gjort sig, nic-
kade han belåtet till den långe öfversten och ropade:
— Bra gjordt, Drake! Behåll regementet så länge.
Du förde det an med ära.
Och efter slutad mönstring bivuakerade hela hären un-
der vapen för att icke i mörkret öfverraskas, i fall fienden
skulle företaga ett nattligt anfall.
Själf kastade sig kungen tillsammans med några af de
högre officerarne ned vid en lägereld, åt litet kokt kött och
drack en skål varm soppa, hvarpå han svepte kappan tä-
tare om sig, lutade bufvudet mot en hoprullad filt och som-
nade såsom en man, den där gjort ett godt dagsverke.
Tidigt på morgonen, innan dagningen kommit, fick
Hjelm order att med två soldater från skansen, som blifvit
uppkastad på stranden, närma sig åsen, där fienden slagit
läger, för att rekognoscera.
Stjärnorna brunno ännu på den mörka himmelen, då
den lilla truppen satte sig i marsch. I början gingö de
med smygande steg tyst och försiktigt framåt, sökande
skydd så mycket som möjligt bakom buskar och träd.
Hvarje ögonblick väntade de att blifva anropade af någon
vakt och kanske beskjutna. Men intet »Wer da?» hördes
af, alla lägereldar voro släckta och hela trakten med små-
skogen och åsen längst bort låg tyst och hemlighetsfull
framför.
— Vi tyckas ha haft tur och gifvit oss in på en riktning,
där inga vaktposter finnas utställda, mumlade Hjelm, me-
dan de tre männen som skuggor skredo fram i mörkret.
Snart hade de hunnit fram till småskogen. De lade
sig ned bakom några buskar och spejade. Men ännu var
det allt för mörkt för att någonting tydligt skulle kunna
urskiljas.
Ser du någon vakt? frågade Hjelm en af soldaterna.
— Jag kan icke se ett dugg. Det är ju svart som i
en säck, svarade denne.
Med nerverna spända lyssnade Hjelm för att söka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
