Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Tjugu år tillbaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 689 —
för lösa tyglar sprängde i väg åt det håll, hvarifrån eld-
skenet syntes.
Då han kom närmare, såg han att det var en gård
som brann. Men intet folk, som sökte dämpa elden eller
rädda husgeråd kunde upptäckas.
— Besynnerligt! mumlade han och ökade farten.
Han red fram till huset. Det brann i full låga. Ge-
nom alla fönster slogo flammorna ut, och från taket höjde
sig en eldpelare med svart rök mot den ljusa sommarhim-
len. Utanför dörren lågo liken af en gråhårsman, en ung
dräng och tjänarinna. Men inga lefvande kunde han se.
Plötsligt skar ett gällt kvinnoskri genom luften. Det
kom från andra sidan huset.
Han red skyndsamt omkring och då såg han, huru tre
maskerade män buro bort en ung flicka till en vagn, som
stod ett stycke därifrån. Flickans långa hår hängde ned
och släpade på marken. Hon sprattlade och skrek och
gjorde förtvifladt motstånd.
Det blixtrade till i den unge mannens ögon. Icke
visste han, hvem flickan var, icke hvilka de maskerade män-
nen eller de döda. Men han anade att ett grymt öfvervåld
begicks, att den mördade gråhårsmannen var flickans far,
och att hon nu för någon orsaks skull mot sin vilja röfva-
des bort.
Att draga pampen ur skidan och sätta sporrarne i
hästbuken var ett ögonblicks verk. Så störtade han mot
de tre maskerade männen.
Dessa vände sig om, då de hörde ljudet af hästhof-
varne, lade ned flickan på marken, men hunno icke draga
värjorna förrän ryttaren var öfver dem. I tre väldiga
hugg klöf han deras skallar. Då drängen, som höll hästarne
framför vagnen, såg sina herrar fallna och den fruktans–
värde ryttaren komma ridande mot honom, blef han för
skräckt, sprang upp på kuskbocken och klatschade på hä-
starne. Den unge mannen lät honom fara, steg af hästen
och närmade sig flickan, som kvarlåg på marken. Hon
hade svimmat.
Gula Brigadens hjältar.
46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
