Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Tjugu år tillbaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 703 —
under sömnen, tänkte han, medan han låg orörlig och
iakttog mannen.
Denne mumlade någonting, hvilket Claus uttydde som :
Donnerwetter! Hvad är det för ett bylte, som kärringen
kastat här, och jag var nära att snafva på.
Nu hade bonden fått tag i låset och vred sakta om
nyckeln. Dörren öppnade sig något.
Men då sprang plötsligt »byltet» upp, grep bonden om
båda handlederna och drog honom ut på golfvet. Mannen
blef så förskäckt, att han tappade knifven, som med ett
klingande ljud föll till golfvet.
— Jaså, din usling, du brukar mörda och plundra
resande, hväste Claus.
— Jag!... Nej, aldrig. Jag sökte endast någonting
och jag gick fel i mörkret.
— Ljug inte, din skurk!
Och Claus gaf bonden en stöt för bröstet, så att denne
slog mot andra väggen och kippade efter andan.
Han störtade efter och högg honom i strupen.
— Gå nu in till till dig och understå dig ej att göra
ett försök till. Vore det ej för flickans skull, hade jag
skjutit ned dig som en hund, hvilket du ärligen förtjänat.
Mina pistoler äro laddade och du kan lita på, att jag skall
hålla mig vaken hela natten.
Bonden smög sig darrande in i sin kammare, medan
Claus tog upp knifven och åter gick och lade sig.
— Hvad var det? hördes Maries förskräckta röst ini-
från rummet.
— Ingenting min vän.
— Men jag tyckte det var någon, som föll till golfvet.
Jag blef så rädd.
— Det var endast bonden, som var här ute ett tag
för att leta reda på någonting, och så stupade han omkull
på ett vedträd. Nu har han gått in.
—■ Jaså ingenting annat.
— Nej. Sof du lugnt. Godnatt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>