Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Stenen i muren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då jag åter vaknade var det afton. Solen höll på att
gå ned och dess röda skimmer glänste mellan stammarne.
Jag kände mig betydligt uthvilad. Fukten i grottan
hade egendomligt nog icke orsakat mig någon förkylning.
Men det var nog min djupa sömn, som jag hade att tacka
därför.
Emellertid var jag förfärligt hungrig. Jag hade ju icke
åtit någonting på hela dagen och ej häller föregående kväll.
Nu ångrade jag att jag afvisat Eberhards anbud att äta.
Jag kunde ju alltid gömt några bitar i min kjolficka. Hur
bra skulle de ieke nu smakat!
Jag steg ut ur grottan och trängde mig genom snåret.
Det var så tyst i skogen. Vårluften så ren och doftande
stark, att jag kände mig mycket upplifvad. ’ Men jag var
så hungrig, så hungrig.
Jag ströfvade omkring och sökte efter stensöta och har-
syra och andra ätbara växter för att stilla min hunger.
Något hittade jag. Men hvad förslog väl det! Med
svidande mage måste jag vandra i kvällen.
Af solnedgången kunde jag bestämma väderstrecken.
Så satte jag mig i marsch mot söder. .. för att om
krafterna stodo mig bi leta mig väg till Frankrike och upp-
söka mina släktingar.
Då jag vandrat omkring en timmas tid, kom jag till
en liten bäck, som jag måste vada öfver.
Den såg ut att vara ganska grund, hvarför jag sedan
jag först druckit mig otörstig satte mig ned vid stranden
och drog af mig skor och strumpor. Så steg jag ut i vattnet,
medan jag höll upp kjolarne något och bundit strumporna
och skorna kring lifvet.
Så fort jag doppat fotterna i det kalla vattnet, kände
jag en ilning i min kropp och jag blef märkvärdigt upp-
lifvad. Krafterna återvände, all trötthet och slöhet försvann,
och det var som om jag blifvit en annan människa.
Jag var helt förvånad öfver det kalla vattnets upp-
friskande inverkan, och då jag kommit öfver bäcken ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
