Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 31. »Så träffar jag er ändtligen, monsieur!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
832 —
dare huru ni kommo ut ur fångenskapen. De bayerska
bonddjäflarna bruka just icke vara så släpphändta.
Då Benranglet omtalade, huru de två soldaterna blifvit
gräsligen marterade, huru deras näsor och öron afskurits
och de sedan blifvit hängda öfver glödande kol, mulnade
konungens drag.
— Detta förfärliga sätt att föra krig! mumlade konungen.
Det är de kejserliga befälhafvarne och i synnerhet Wallen-
stein, som äro skulden härtill. Folket blir ju härigenom i
högsta grad förråadt, förvildadt; af människorna bli djäflar
i stället för skapade efter Guds beläte. Alla lidelser lös-
släppas; alla våldets, mordets, förtryckets djuriska instinkter
få rasa i ohäjdad frihet. Och till sist blir det omöjligt att
styra och uppfostra folken, och jorden blir en afbild af hel-
vetet . .. Men så mycket min makt förmår, skall jag söka
afhjälpa detta onda. Sträng krigstukt har jag infört i min
här, och ännu strängare skall den bli om mina soldater få
benägenhet för att följa de kejserliges och de bayerske bön-
dernas exempel. Jag skall visa världen en här, som icke
blott kan kämpa och vinna de härligaste segrar, utan äfven
fruktar Gud, lyder hans bud och uppför sig som rättsinniga
människor, för hvilka evighetens krona en gång är förbe-
hållen.
Benranglet hade tystnat, då han märkte att konungen
var försjunken i tankar. Nu frågade konungen honom åter,
huru de lyckats fly.
Benranglet berättade, huru de lyckats lösa sina band
och komma ut ur den bevakade kojan, om deras ridt och
gömställe under bron, om deras irrfärder i skogarne och
deras ankomst till det gamla slottet.
— Och där stannade vi i tre dagar .. . afslutade han.
— Hvad? Hur kunde ryttmästaren understå sig något
sådant! utropade kungen vredgad.
— Det skedde under så ytterst egendomliga förhållanden,
att jag tror ers majestät må förlåta mig.
— Ja, de måtte verkligen ha varit enastående. Här
går jag och väntar, att den utsända expeditionen skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
