Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 31. »Så träffar jag er ändtligen, monsieur!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
852 —
diskret aflägsnat sig en bit, nu vid Benranglets högljudda
tal skyndade till honom, bief han modigare.
— Hvad är det för nonsens monsieur pratar? En
flicka röfvas bort; en gård blir uppbränd. Donnerhölle,
hvad angår det mig! yttrade grefven.
Bemänglet häpnade öfver en sådan fräckhet.
— Men mig angår det och er också. Ni var mannen,
yttrade han doft.
— Afven om så skulle vara, äro dock öfver tjugu år
förflutna sedan dess och jag kan icke inse, hvarför den
gamla löjliga historien skall dragas fram på nytt.
— Jaså! Ni kan icke inse? Men jag skall lära erjnse!
röt Bemänglet och drog sin värja.
— Försvara er! En garde, monsieur.
Grefve Eberhard hade också, ehuru motvilligt, dragit
sin. Mot en rasande mänska med vapen i hand måste man
ju försvara sig, om man skulle undgå att värnlöst blifva
dödad, och Benranglet liknade mer än en rasande mänska,
han såg ut som en hämdens furie, som obarmhärtigt slår
ned på sitt offer.
Flere svenska officerare kommo tillskyndande, då de
hörde de häftiga ropen. De blefvo helt förvånade öfver
att se sin gamle vän, Benranglet, ursinnig stå med dra-
gen värja framför den wallensteinske officeren, som var kun-
gens gäst.
— Men hvad är då på färde? Hvad har händt? ropade
de om hvarandra.
—- Denne man är galen. Han rusar på mig och an-
faller mig utan ringaste anledning, yttrade grefve Eberhard.
— Utan ringaste anledning! Ha, ha, ha!
Och Benranglet brast ut i ett diaboliskt hånskratt, som
ökade de kringståendes häpnad.
Sannerligen, långe öfversten såg nästan galen ut! De
visste knappast hvad de skulle tänka.
—- Utan ringaste anledning! Och det vågar du säga,
din skurk!... Ty denne man är en skurk, vände sig Ben-
ranglet till de närvarande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
