Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 33. Nürnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| TRETTIOTREDJE KAPITLET. |
Nürnberg. |
Kejsaren hade gått in på Wallensteins villkor. Till
allmän förvåning undertecknade han dem genast. Hvad han
tänkte, det yttrade han ej, hvarken välbehag eller missnöje.
Men man anade de känslor, som stormade genom hans
bröst, då han satte sitt kejserliga namn och sigill under
det förhatliga papperet. Hertigen af Friedland hade nått
en del af sitt mål. Kejsaren hade blifvit förödmjukad i
djupet af sin själ.
AValienstein hade bildat sin här. Så snart han sändt
ut sina värfningsofficerare, hade massor af soldater och
äfven bönder och handtverkare strömmat till från alla håll
och kanter och snart hade han fyrtio tusen man samlade
under sina fanor och inordnade under sin järnhårda disciplin.
Nu var tiden inne att upptaga kampen med Gustaf Adolf.
Hans evangeliska nåde Johan Georg befann sig nu
riktigt i klämma. Samma högmod, samma klenmodighet,
samma hjälplöshet visade han nu som alltid. Han viste
icke hvart han skulle vända sig. Med ena ögat sneglade
han på sin räddare Gustaf Adolf, med det andra på
kejsaren allt under det han med darrande händer tömde den
ena sejdeln efter den andra för att trösta sig i sin vånda.
Fastän han högtidligt lofvat Gustaf Adolf att ej sluta
fred med kejsaren utan honom och sina evangeliska
bundsförvanter, hade likväl kejsaren genom Wallenstein knappt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0908.html
