Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 34. »Gif honom två tusen dukater till»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 939 —
— Nej, visserligen. Men om jag också skall ligga
här och vänta i Here dar, återvänder jag ej till kungen utan
en fånge.
Skön utsikt! Då blir den här tillvaron just icke
litiigare än den i lägret, brummade Hjelm, som hade hop-
pats på något afbrott i enformigheten.
En af soldaterna kom framspringande.
— Hvad är det? frågade Bemänglet.
~ ^0» jag tycker mig se några ryttare, som rida ut
från södra delen af lägret. Men som jag icke har någon
kikare, är jag icke riktigt säker på min sak, svarade
soldaten.
Bemänglet och Hjelm skyndade till den plats, där sol-
daten hade varit placerad. De satte sina kikare för ögonen.
Mycket riktigt. Soldaten hade icke sett fel. En trupp på
omkring femtio ryttare hade nyss ridit ut ur lägret och
styrde kosan åt väster.
Genast sammankallade Bemänglet sina män. Han
delade dem i två lika stora afdelningar. Den ena skulle
Hjelm föra befälet öfver och han fick order att försiktigt
följa efter fienden och så mycket som möjligt undvika att
bli upptäckt. Med den andra skulle Benranglet rida én om-
väg för att genskjuta de wallensteinska ryttarne. Man kom
öfverens att sammanträffa på uppgifvet ställe. Hufvudsa-
ken var att icke lämna fienden ur sikte, men förrän på en
half mils afstånd från lägret var det icke skäl att angripa
honom.
Benranglet med sina ryttare gaf sig i väg. Han red
en lång krokväg åt söder för att komma förbi fienden utan
att märkas. Sina män skickade han i förväg till ett förut
bestämdt ställe och red själf med två ryttare i jämnbredd
med fienden på så långt afstånd, att han nätt och jämt
kunde skönja dem. En och annan gång, då utsikten
vidgade sig, kunde han långt borta skönja ett dammoln,
som han visste härrörde från Hjelms trupp.
— Ännu är det för tidigt att angripa, tänkte han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
