Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skinnarn såg upp, förvånad öfver ett besök af
storgrannen, som aldrig varit sedd på backen förr, men äfven isad
af dennes hårda min och objudna »gudsfrid».
»Här sitter du på torpet som evärdeligt och
själfägan-de», började Mates liksom förebrående. »Huru värdt en
töcken som du rätteligen trädandes dit?»
Stenen var lyft från torparns bröst.
»Köpte stenbacken här af fader din, Hampus
Mates-son i lifvet, för sex gilla bockskinn, vet jag!»
»Kan du det styrkja och confirmera med tingsrättens
laga faste, signete och bomärkjen?»
»Visserligen kan jag det. Här får du strax si!»
Torparn tog papperet ur fönsterlådan och räckte åt den
brefsynte fjärdingsmannen. Denne stafvade så igenom
innehållet med hög röst för att själf höra hvad där stod.
Till slut gjorde han ett betänksamt uppehåll och utbrast:
»Jaha, jag sir! Du köpte torpet af en, som hette
Hampus Matesson, ja! Men sir du, så hette inte rätteligen
fader min.»
»Håhå, hvad sitter jag nu hörande?» undrade karln i
gården. »Heter du inte själf Mates Hampusson häller?»
»Ja, hvad är det mer?»
»Då hette väl fader din Hampus?»
»Så hade folket tagit sig för att kalla’n, men
rätteligen var han döpt till Isrel bara ... Så att det här
varder inte beståndandes. För si jag har gärna gått mine
laglige vägar fram."
Rike-Mates stannade tveksam för Skinn-Mickels häpna
uppsyn.
»Är du tänkande frångå mig torpet?» lät stackarn som
fallen från skyn.
»Hånej, du skall få stanna kvar; men förstås, en vill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
