Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Va tten hade hon välsignadt, kvarnen gick med fart och
skulle blifva ledig just på stunden, sä fort han hunne
af-sopa förra kundens mjöl. Och så skulle kvarnen i all sin
välmakt stämmas af det fördömda Matos-kornet och
fattige miildarn själf, till förödelse af sin näring under bästa
vattnet, få ett ändlöst grej att åter lossa stonarne!
1 vredesmod stängde han mataren, ty de sista grynen
hade just gått i kvarnögat, och med sopen i hand ropade
han till Mates, som nyss satt in sin häst i lidret:
»Kvicka dig, kärefar, med förstpåsen hit i kvarnstuten,
så slipper jag den här välsignade excisen att slå igen!»
Rike-Mates höll gäldenärens snäfva befallning till godo
och utförde den skyndsamt.
Kvarnstuten var fylld med hans eget gudslån, men
kvarnen malde ännu på de sista grynen i förra mälden.
»Ilär skall du få se pa en ynkelse igen!» sade Järker
trumpet och satte mataren i gång.
De första grynen föllo ned i kvarnögat, andra följde
efter och kvarnen gick ju, men huru länge gällde nu att se.
»Ån har det inte gripit, men nog blir du varse, när
det griper, kärefar!» sade mäldarn olycksbådande.
I ögonblicket började stenen sakta sig, skred ett hvarf
omkring och stod orörlig.
Så hade vattenporlet under golfvet sjudit upp till
piskande smatter, slagstänk och tisseltjut såsom ett
ögonblickligt spel af onda andar.
Den besvikne drog en kvald suck.
»Du ser själf, kärefar!» bekräftade mäldarn.
Och mäldarhustrun, som stått vid kvarnkammarns glugg,
utfor ill t:
»Var det inte slikt jag kunde spa! Hvad skulle den
djäfvulsbranden hit för att draga satanom till kvarns!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
