Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvem kunde så noga veta, oin icke äfven Mates, så
bonde han var, hade svurit eden åt den stora draken,
som söjr ut detta armodsland med sin gränslösa tull, en
ed, som annars brukade svåras al präster, fogdar, tiskalcr
och dylike! Ty ej blott den hiskliga tullen, utan ock
en grufvclig underdanighetscd gåfvo ju nord om Daliilfven
alla öfversåtar, konungen till trots, åt sin verklige
lands-herre, den stora draken, där han låg och åt i sin håla
någonHädes i Guds vida värld, undangömd för menige
mans bitterliga hämndlystnad.
Ja, nog hade omänniskan Mates livad han skriftade
nere i kallrummet. Det kunde väl noga räknadt dra ut
till kvälls. Och hade han ändtligen råkat ut för Grae
Jägarn, så skulle nog skriftan blifva grundlig, innan
denna kvarn eller någon annan komme att röra sig vid
påfyllning ur Mates’ säckar.
Den lyssnande steg upp. En timme hade gått och
timmar gingo. Efter något arbete, som han hade i
lidret, ropade hustrun, att strömming och rofvor väntade
honom till middags.
»Ar han karl att få lös kvarn i dag?» frågade hon
buttert, då mäldarn satt sig till bords.
»Kanske,» lät svaret, »men då får Mates ett drygt
dagsverke.»
ILustrun började åter utfara i gälla hädelser mot detta
afgrundstyg, men så hejdade hon sig vid synen af en ny
förargelseklippa, som hon varsnade genom fönstret:
»Här kommer Mickel, skinnarn, uppför backen, krokig
oeh tom. Är väl ute, din gärsmetarn, efter fadderfolk
åt hennes oäkta själaspilling. Här får han nionde nej!
Ilör du det!»
»Ja, hvad annat kan en? Hvilken tör stå fadder för
HO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>