Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en inte så rätteliga åt, efter samvetslagen där, jag vill
säga.»
»Och så går du tänkande hafva åt dem torpet, som vi
hafvom med laga kraft? Visst hafver fan en vållat dig
på slik resa!»
I sin gälla klagolåt fortfor hon att ösa heta skålar af
hån och hädelse öfver den vid bordet nedböjde karlen,
tills denne fann nog af denna traktering.
»Tyst, käring där! > befallde han i sin skälfvande ton.
»Tyst, säger jag, annars drar du vreden på nytt öfver
huset.»
Och medan hon åter tog till lipen, gick han från
bordet, där han ej funnit matron, fällde ned skrifklaffen,
tände talgljuset och satte sig, blöt som han var, med
gåspennan framför nytt papper.
Det var visst någon viktig sak, som nu skulle affattas,
men huru skrifkarlen svängde och hytte med pennan, så
ville det icke arta sig till någon öppning.
»Är det bara vi, som gifva torpet?» började hon åter
i vacker ordning. »Går inte björnskytten där med som
half man?»
»Han?» utbrast Mates lågmäld. »Du skall aldrig tala
om honom. Hör du det nu?»
»Men hvad ger han då som storguffader betraktandes?
Var det kanske han, som tvang dig i den här
bedröfvel-sen och skamställningen?»
»Käring, Gud bevare oss, om du säger ett ord mer om
honom!»
»Men visst har han lagt sig ut för torparn på något
vis ?»
»Ja, han är densamme, som tager där det finns och
lägger där det fattas, ser du. Kan ej lefvandes råd med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
