Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så snart de komma utom sina futile djäkneglosor?
Reformationen blef här i dessa atiägsna nejder allenast ett
utvärtes skynke öfver all gammal påfvisk och hednisk
orenlighet. Någon omdaning till grunden trängde aldrig
hit från Mäster-Olofs höglofliga verk. Hvart vill jag då
komma? Människan får äfven lof att tänka på sin
fortkomst. Den, som skälles ut på ett magert gäll, klifver
ej lätteligen upp till ett fetare, skall jag säga. Vore jag
världsligen obetryckter eller finge mitt hus endast någon
refusion för det tunga gästningsbesväret, som evangelium
ålägger oss biskopar, så skulle jag icke en dag längre
sitta här och huttla med meniga derus. Som det nu är,
får jag hasa mig fram och laga att jag kommer hädan
med skinnet i behåll, ju förr dess hällre.»
»Jaja, men skinn på näsan har du ändå aldrig haft,
Mathias. Och nu sitter du här och darrar, kan jag tro,
för någon ömtålig sträng, som excellensen där råkat
hitta på, nu då de tala så förskräckligt om kungen,
gubevars? Och de okunniga träbockarne sedan! Det
var just ett vackert ord, som vördiga derus borde få
höra!»
»Nå efter jag liks har börjat, så skall jag ändtligen
sjunga ut en gång.»
»Jaså, du skall sjunga ut, Mathias? Få vi höra då,
huru du bär dig åt och hvad visa det blir!»
»Jo visan är den, att det är I, som löper kring stiftet
och gifver de träbockarne in, hvad jag som öfverherde
får bära skammens hundhufvud för. Och därför händer
nu, att mer än en kunde hitta strängar och ömma
tår.»
»Ja jag hör, att jag har lefvat för länge!» larmade
tant Steuchia gällt. »Nåja, tag Vattrangs pojke till måg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
