Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag har sannerligen aldrig frågat efter det. Skulle
jag inte få tro min egen landsstat häller?»
»Det kan just därpå komma an, min general,» svarade
gref Otto kyligt. »Här gick det vanligen så till, att
landsstaten indrog sin okunnige chef i något slikt försåt i
beräkning på hans induLgence och nachltissighet med dess
eget lagalösa själfsvåld.»
»Sin okunnige chef!» utbrast den gamle krigaren
topprasande. »Jag får väl hålla passet till godo — för dessa
eländiga skrifvarsluskusar! Då man i mandomens kraft och
äro tjänat konung och land till det yttersta, har kronan
bara den betan öfrig att sätta en som dependent åt slike
ärelösa varelser.»
Tonen skälfde harmfullt, och med afvighanden strök
sig den gamle karolinen öfver ögonbrynen.
»Hvem har kommit med denna klagomåls-supplik?»
lät han i ändrad ton.
»Landsfiskalen Schönfeldt. Men ser jag rätt? Han
står ju därborta som vår observatör, om det icke är hans
skuggvålnad.»
Schönfeldt, en mörklagd transbalting med vinnande
yttre och angenämt sätt, bugade i hel vinkel, där han
stod, och närmade sig under oupphörlig reverence.
»Jaså det är han, som tänker draga skammen öfver
en ärlig mans gråa hår på gamla dagar!» utbröt
landshöfdingen häftigt.
Schönfeldt, oberörd i sitt smidiga och intelligenta väsen,
svarade raskt:
»Eders högvälborn täckes öfverse de ting, som min
tjänst anbelangar, hälst nu då hans majestät med egna
ögon granskande varder och lärer fästa ett rättvist
afseende vid deklarationen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
