Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Karl don nionde styrde i min välmaktstid och då
uträttade vi bägge ett mäktigt verk här i landen.»
»Men hvad gällde du på den tiden, som gick i
jäm-brcdd med konungen i verk och gärning?»
»Jag var hans öfverste fogde här i landen.»
Yerkeligen? Nå, hvad var det som då uträttades?»
»Vi togo bort det värsta stycket af gamla vreden öfver
dessa land.»
»Så att äfven du tar detta besynnerliga ord i munnen.
Hvad var då värsta stycket?»
Åldringen drog en minnesrik suck och svarade med
bortsväfvande blick:
»Att nämna stycket i ord kostar ej mycken möda,
men lika hastigt var det icke gjordt. Jaså, rikets konung
vet icke längre, att vi nederslogo birkarlarnes
nidings-välde, löste lappstackarn och allmogen ur deras
djäfvuls-klor och införlifvade dessa landskap till enhet med riket.»
»Men var icke detta utfördt redan af Gustaf Vasa?»
»Hånej, hånej! Den hårdhanden kunde icke allt
medhinna och nådde rätteligen aldrig hit. Nog dundrade han
och befallde och skref och hotade och bad, men hans
ordningar blefvo aldrig gällande här. Nog minnes jag
honom ...»
»Undermänniska, minnes du Gustaf Vasa?»
»Som en skugga blott från Delsbo vall, där han stod
och predikade för bönderna, huru de skulle dynga sin
åker.»
»Hurudan förekom han dig?»
»Som en gammal riddersman rätt och slätt, hopskriden,
grå och skröplig. Han förde ett mildt och faderligt tal,
sade sig mycket grämd öfver den hårdhandske, som måst
föras öfver riket, men den gamle mannen var sluddrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
