Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hände kungar och kejsare! Eller skulle man tro, att
01-Evert, som alltid spår rätt, har sagt för dig till punkt
och pricka, huru bra det går, bara du vill tro dig! Och
sedan skäms du inte att sätta dig upp mot en högäre-
boren domicella, när man kommer hit och bara vill dig
väl!»
Mickel höll denna skrapa tigande till godo; värre saker
hade han i sina armodsdagar lärt sig smälta. Sara å
sin sida lade genast band på sitt lynne och sade vänligt:
»Tag inte illa upp, utan hör nu på, så skolom vi
fundera. Du måste ut i världen. Det blir ingen pardon,
ingen undflykt. Du förstår väl, att stannar du här, så
blir du rent uppäten.»
»Det förstår jag nog!»
»Men innan det bär af, så skall du ha en riktig
utrustning. Och ingen konst är det, bara du ställer dig
förståndigt, som jag har tänkt ut’et. Här i gården vill
folk för död och pina, att du skall komma åter, förstås,
och bara du inte sätter dig upp mot det, så får du väl
skodon, kläder och annat smått. Bör du inte ha’ så pass
som det för torpet och hvad du har slitit hittilklags?»
»Jo, det bör jag visst!» tyckte Mickel.
»Då vet du, hur du skall göra. Och sedan har du
hundra hela riksdaler af baggen där, som vi hörde. Fyra
gulddukater därtill skall du få af mig.»
Sara tog upp sina guldmynt ur sämskpåsen, räknade
dem och såg upp, i väntan att se Mickel glad, men fann
honom i stället djupt förlägen. Detta var något mer än
Sara kunde fatta med sina femton års erfarenhet. Var
han för stursk, måntro, att mottaga en välment gäfva,
denna armods pojke? Hon öfvervägde saken, tänkte på
hans rika skatt och sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
