Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huru en man med sådant skaplynne skulle fara fram,
där han var så godt som enväldig, det låter tänka sig.
Men i två saker kunde lian ieke drifva församlingen
dit han ville.
Ena gången föreslog han att inköpa en tredje
kyrko-klocka och ville dela kostnaden med församlingen, på
villkor att få sitt namn fö re viga-d t med upphöjda
bokstäfver på klockan.
Församlingen vägrade enstämmigt att underkasta sig
den onödiga kostnaden, liälst under denna tids rådande
betryck.
Miister-Abraham ämnade då genomföra sin önskan trots
motståndet, men måste afstå därifrån, enär det sista
klockgjuteriet inomlands blifvit på kungliga senatens
befallning förvandlad t till kanongjuteri.
Ett lika enhälligt motstånd mötte honom i en annan
sak, där hans anspråk voro långt mindre tilltagna.
Det gällde endast att få bort ett par gamla,
hvitme-nade och skåpformiga »träapostlar», som stodo på hvar
sin sida om altaret i kyrkan oeh vanprydde helgedomen,
hårdt medfarna som de voro af tiden och därtill af
begynnelsen illa utförda i konstnärligt afseende.
Sådant ville sockenborna ej höra talas om.
I deras ögon voro apostlarna både vackra och
vördnadsvärda.
Såsom ett bevis härpå anförde ett kvickhufvud, att en
stor del folk inom socknen liknade den ene såsom en
talrik barnskara brås på en gemensam fader.
Då tog Mäster-Abraham bladet från munnen och sade
rent ut, att det var för den orsaken han ville hafva bort
apostlarna. Kvinnorna hade alldeles förgapat sig i dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
