Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta tillstånd framkallade ofta blodiga
sammandrabbningar, tills en egen händelse alldeles omskapade
ställningen bland de arme »strandvräkarne», det
gemensamma namnet på de objudna gästerna vid fjärden.
II.
DEN FÖRSTA FRIKYRKAN.
jpHt matlag strandvräkare, som fördrifvits från Kläfsö hamn
på Hemsön, landstego på Storön, byggde sig ett
för-skansaat läger och gåfvo sig ut att söka efter någon
sötvat-tenskälla.
Därvid blefvo de genom sina hundars envisa skall varse
den smala öppningen till en bergshåla, där säkerligen
någon lefvande varelse hade sitt tillhåll.
Så mycket de spejande kunde skönja utifrån, var det
en äggformigt af lån g bergkammare med hvalf i
trappfor-miga afsatser af öns skifsten.
Ur denna håla framträdde till sist den af hundarne
vädrade invånaren och gnuggade ögonen, sömnig och
yrvaken, gammal och långgråskäggig såsom efter tusenårig
sömn i berget.
Den gamle förrådde en utländsk mans skick och
talade svenskt mål med främmande tonfall. Han kallade
sig Hil och skulle hafva kommit skeppsbruten till ön,
hvilket dock af ingenting syntes bekräftadt och sedermera
föranledde många gissningar.
Allt från första stunden fängslade Hil alla mötande
själar såsom en ödmjuk, blid och vördnadsvärd patriark
med anad visdom af omätligt djup. En sådan främling
och hoppet att finna en strand, välsignad med ett skepps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
