Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
femton koppardaler, han bekommit i understöd. Och i
hvad iall .som hälst kunde det falla Pålle in att skicka
trollskottet. Ängslan härför tryckte Emanuel jämt, och
ingen hade han häller att förtro sig åt.
Men Anna, som var en huld och förståndig flicka,
tolkade hans synbara betryck på sitt vis och gaf ett råd,
det bästa hon kunde:
»Tti skali laga så, att du får ta upp din djäknegång,
du som andra. Bed pappa om en sedel till biskopen
och far till sta’n och bocka dig för doktor Göran!»
Det rådet kunde ju följas.
Emanuel borstade sin luggslitna rock. Då han kom
till grinden, stod Anna där. Hon log och räckte honom
så buldt en liten matsäck och glömde icke att önska
framgång på resan.
Emanuel tackade, förstås, och med hurtigt mod gick
han ned till bätlänningcn, där stadsresande sockenbor
bidde hans ankomst. Dessa människor hörde till
församlingens få trogne, och på deras begäran förkunnade
Emanuel gudsordet mest hela vägen ut genom den af holmar,
skär och uddar sönderskurna fjärden, förbi näset, där
Gråe Jägarns och Svar te Mickels stora skatt hettes ligga
fördold i berget, oåtkomlig för alla lystne efterfikare, —
ut genom Angermanälfvens södra utloppsfjärd och in mot
Hernösundet.
Där låg 1111 i sitt armod den nordsvenska stiftsstaden,
beröfvad sina förnämsta lifsvillkor genom indragen
stapelrätt, tryckt af tidens trångmål och mest återgången till
den ursprungliga ringheten med lagligt eller inkräktadt
fiske som den säkraste näringskroken.
Ofvanior den först framträdande rad af sjöbodar, som
vittnade om denna liandtering, lågo några orediga skrå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
