Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Och liks trött är en ackurat!» utfyllde Vänster-Grelsen.
Därpå kom förslaget med en röst ur två munnar:
»Säg, om vi skulle ta och vaka ut draken där borta
på skattenäset I»
De kommo fram till fjärden, togo sig en eka och rodde
bort till näset. Där på berghäll-an låg ett väldigt
ring-formigt rös af sammanhopade stenmassor, utvisande
stället, där skatten borde ligga.
IV.
HURU DRAKEN BLEF UTVAKAD.
’’jpysta, allvarliga, kämpande med sömnen i baddet från
redan uppgången sol, satte sig de två oskiljaktige på
hvar sin sten i afbidan på draken, som borde uppenbara
sig denna natt och utvisa skatten. Det gällde endast att
icke låta förleda sig till skrämsel, tal eller löje genom de
villosyner, som bergsrået kunde skicka i väg, det med
draken sammansvurna bergsrået.
Hände sig nu så illa, att den afklädde trollkarlen kom
till stället, sedan han förgäfves spanat efter utväg att taga
sig hem genom bygden, där midsommarvakande skymtade
här och där i hvar sitt lyckosökarebestyr. Han märkte
karlarne, förstod deras afsikt och tänkte skrämma bort
dem för att komma åt ekan. När han då smög fram,
såg han sin rock och hatt på den ene, sin väst, sina
byxor på den andre. Ursinnig springer han fram och
ropar:
»Jaså, det var I, som hade af mig kläderna i kvarn,
så att en får gå så här. Hit med plaggen nu på eviga
rappet, annars får I se på fanen själfl»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
