Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han och ingen annan, gräft fram ur de lärdes gömmor
denna förvetna visdomsbok, som mot tro och lofven
un-danstals. Hvem hade läst i det nya evangelium och
visste hvad där stod, om icke just Herr-Månel? Hvem
skulle nu lösa de nyevangeliske ur deras bryderi, om
icke han?
Bland Emanuels åhörare var ingen mer uppmärksam
än doktor Göran, som ock en tid understödde honom på
flere vis. Men slutligen trodde sig denne öfverherde märka,
att han »betänkligen lutade åt den Cartesianska
villfarelsen». Vid verkställdt förhör befanns riktigt nog, att den
misstänkte »hyste kätterska inklinationer, som han ej
afbedja och af svär ja ville». Därför beställde stiftsherden
så, att Emanuel för alltid afsades från lärdomsskolan och
staden samt förbjöds vid stränga påföljder att tala till
samlad menighet.
Afundsjuka örontasslare och skuggrädda rådgifvare hade
ingifvit doktorn, att denna hans åtgärd som stiftsherde
skulle förekomma det ytterligare buller, som förespeglades
hans räddhåga, till den onda tidens redan nog så stora
själavådor. Men just hvad som skulle vara tordönsslaget
framkallade nu det buller, som skulle förekommas,
visande att doktorn icke var rätte mannen att liandtera
åskan. Då den häpna allmänheten sporde, att den
folkkäre Emanuel förskjutits som kättare, fick han göra en
formlig hyllningsresa genom landet, och ingenstädes
saknades folkmassor, som ville bära honom på sina händer
och med honom i spetsen gå till hvad ytterlighet som
hälst. Men fast nu frestaren jämt låg Emanuel vid örat,
hedrade han sig genom att löna ondt med godt och göra
skam åt sina motståndares önskefarhågor. Smidande sig
ett starkt svärd af folkgunstens järn, medan det kändes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
