Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ursaka mig. Skulle endast stjäla mig hit i pigedoket.
med herrens nattedrick, som loftjungfrun glömde, jag
såg det genom dörren och tänkte: När den dagströtte
herren ligger där i sin bästa sömn, så kan husfrun smyga
sig dit på tå med bägarn.»
»Haf tack, ädla fru, för sådan hjärtans omtanke om
mig, ringe, olycklige man!»
»Herren talar med en sorg så djup. Räcker det icke
till att sörja, medan dagen är? Hvad håller herren så
vaken?»
»Den ensammes lott och sorgetankar!»
»Den ensammes lott? Äfven jag vet hvad den är!»
»Husfrun, som nu går till sin väntande herre och man?»
»Nej till sin. ensamhet går hon, nu som mestadels.
Björn är ännu icke blifven min man, om han ens
någonsin blir det.»
»Det var sällsamt taladt och säkerligen icke häller
ostraffligt.»
»Herren känner då straffdomens rådslag noga?»
»Man och hustru skola ett kött vara, är det budet.»
»Javäl, men de köttets predikanter, tror jag, ha ej
mycken fog att klaga. Belåten bör också den vara, som
firar bröllop en gång om året och dessemellan får skicka
sig som en snäll och lycklig fästeman. Jag menar, att
min Björn i allo mår bäst i den skickelsen.»
»Men hans husfru klagar öfver den ensammes lott?»
*Ja, nog är hon så ensam. En man efter sitt sinne
har hon icke, fast en genomhederlig, världsligt klok och
driftig man.»
»Det är då icke tal om en man efter Guds sinne, utan
efter edert sinne. Huru beskaffad bör han då vara,
ädla fru?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
