Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
härd utan särskild skolgång hos tidens svekfulla
statskonst.
Till sist, då ordet kändes som bortsinadt, höjde Björn
och Sigrid hornen till godnatt och följde gästen till hans
dörr. En blick af husmoderlig omsorg inåt rummet och
de gingo, mannen lent omsmugen af sin hustrus arm.
Emanuel, vinförplägad, tjusad, sliten af alla känslor,
stod ensam, öfvergifven, olycklig, ett våldsamt rof för
köttslig afund mot denne man, som han alltjämt såg med
kvinnoarmen lindad om sig.
Utan tanke på hvila irrade han af och an öfver
golfvet länge, satte sig omsider ned i rummets skinnbonade
alkov bakom dämpande förhänge, en inredning så
flättje-fullt bekväm, att gästen sakta föll i domning.
Han hade suttit där länge, halfdvalande, rufvande,
sliten fram och åter af sina känslors jagande irrbloss, då
han förfärad varsnade midt i rummet en kvinnoskepnad
så snöhvit, under ett genomskinligt, mjukt och hvitt dok
helt löst öfver hufvudet och böljor af ymnigt svart hår.
Skepnaden smög ljudlöst öfver golfvet med en bägare på
bricka och dröjde en handvändning som i liflig förvåning
vid åsynen af den tomma sängen, men skred vidare fram
till sänghyllan, satte från sig bägarn där och såg sig
forskande om i rummet.
Den genomisade gästen igenkände husfrun och kunde
ej återhålla ett utrop af lättnad:
»H erre Gud, är det endast I, ädla fruga!»
Hastigt ryggande med handen förd mot barmen svarade
hon i lekfullt förebrående ton:
»Sitter herren där ännu vaken?»
»Ädla fru, jag blef så illa skrämder. . .»
»Liksom jag när herren kom till gårds. Käre herre,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
