- Project Runeberg -  Den stora vreden / Andra delen /
12

(1906) [MARC] Author: Olof Högberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Det skall väl någon vara att tjyfven vakta. Kan just
vara lagom göra åt bödeln här!»

Nu först kände sig Mäster-Sara stungen af ond aning
och fäste på biktfadern ett forskande ögonpar. Denne
gick tigande af och an med blicken sänkt i golfvet.

Efter något stöflande utanför kommo karlarne fram till
dörren. Herr Andreas öppnade helt orolig.

Därute i farstun syntes med fångklofvar i handen
fjärdingsmannen, välbesuttne och välvärdige fader Mates i
Svart-Nor, regndrypande, omild, böjd och grå. I
half-mörkret bortanför stod Lasse med nyfiket flin.

»Ja, inte har du något att beställa med det här, du
Lasse, utan häf dig nu i säng, då ändtligen tillfälle är,»
utbrast husbonden förtretad. »Kom härin, Mates
Hampus-son,» tilläde han brådskande och förläget.

Fader Mates kom in, nerblöt och lerig som han var,
granskade rummet med sned blick och utbrast med otyglad
vrede: ‘

»Hvar är tjyfven, som det var en sådan välsignad
brådska att skjutsa nu midt i natten och detta Herrans
väder? Hade jag inte nog göra med att fara här och
ordinera med foran och färjrodden ocb all omöjelse, som
nu är, tror k}rrkherren?»

Herr Andreas svarade icke. Han vände sig mot
Mäster-Sara, som nu, med sitt öde klart för sig, mötte honom
med öppna, afvaktande ögon. Och med våld på sig fick
han ändtligen fram det öfverlästa:

»Min dotter, jag vore ej försvarad, om du finge dölja
din missgärning under mitt tak och biktens insegel. Kring
torpet där hafver menlöst blod länge ropat ur jorden.
Och den misstanken är mer än skälig, att du förgjorde
detta barn, som du ej häller unnade en kristloflig jord-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:32:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hogbvred/2/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free