Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För en gång hade nu rallkäringarna bokstafligen rätt
så till vida, att hvarje förnuftig friare måste se det
ohjälpligaste hinder i fästeskapet. Så mente de likväl icke,
utan för deras vrånga ögon var fästekvinnan skämd
genom moderskapet. Därhän var det redan nu kommet,
men så hade det icke varit af forno. Långt tillbaka i
mörka tider, då kvinnan i det öfriga Västerlandet endera
var en half lifegen eller en lika mycket fjäsad som i
grunden ringaktad docka, hade svenske män gifvit lagens hela
skydd och helgd åt fästekvinnans moderskap. Ännu vid
denna tid kallades hon -Ȋdelkonci*, hvilket ursprungligen
hade b etyd t älda hustru, men knappast längre gjorde så.
Det hade icke fallit kyrkans mäktige herrar i smaken,
att denna helgd skulle förlänas af något »världsligt»,
något annat än vigselns sakrament, som förvaltades af deras
händer. En sådan lag var för deras ögon »hednisk»,
såsom den ock i verkligheten var, eftersom lagligt
äktenskap råkade finnas före kristendomens införande. Och
kvinnan, som var kyrkans blinda verktyg, gaf den nödiga
handräckningen för att neddraga fästekvinnans värdighet
till det djup, hvarom ordet hona vittnar med sin
nuvarande betydelse. Kvinnorna ville ej veta af sin lag, sin
ära som mödrar, medan båda funnos, och därför äro nu
så många af dem snart sagdt både lag- och ärelösa.
Så hände en dag det oundvikliga, att skvallerposten
blef framburen. Frestaren visste ju, att våldsam
snar-stuckenhet mot baktal var Mäster-Saras värsta lyte. I
denna ödesdigra stund knyckte hon på nacken och sade:
»Hälsa dem, att det varder någon råd. Att slippa
friare är ingen större konst än bruka ögonen för att bara
se med dem. Men de duga också till mer.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>