Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och där blef snart som grått af friare i vägamöte, väg
och framfärd åt Udden till.
Af alla afsevärda män var det slutligen blott en, som
ej hade sina lofvar ditåt, men för mångens ögon råkade
han vara den mest afsevärde.
Han satt som hennes närmaste granne på andra sidan
sundet i sin verkstadegård och gaf där n}?ttig form åt
sina snillrika tankar, högt berömd öfver vida
landområden.
Ursprungligen hade den praktiske mästaren i
missförstånd om sitt rätta kall ägnat sig åt tidens latinstudier.
Då fick han en dag i en öfvergifven kvarn se en
underlig man, som stod och malde sönderst}Tckade böcker.
»Hvarför gör du så?» hade djäknen frågat i sitt
medlidande med böckerna.
»Jag vill se, om det varder mat i landet af den m}’ckna
lärdomen,» hade bokmäldarn svarat.
Denne gissades vara Gråe Jägarn själf, rättskaffaren
genom alla tider, människobarnens rättledare. Huru
därmed var, så hade djäknen gripits af synen och valt en
lefnadsväg, som gaf honom och annat folk långt mera
bröd än det ändlöst tröskade latinet.
»Hocken hon än liskar till sig, men inte blir det han,
som sitter midt emot,» sade nu de leda rallkäringarna.
»Ajo, han kommer nog han med!» hälsade Mäster-Sara
så gladt till svar.
Och han skulle visst komma, men ej häller varda så
lätt bortvisad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
