Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fram till lingonkvisten och fann sig då förfrusen till en
liten klar snöflinga på ett af bladen.
Detta är i fattliga hufvuddrag hvad Mäster-Sara
berättar än i dag i gulnad minnesskrift om denna resa.
Huru skulle nu den flingan återge sitt slumrande
innehåll af lif och själ?
VII.
GRELSMÄNNEN PA ÄFVENTYR.
Det var länge sagdt om kvarnen vid Holstorpet, att den
profetiska anden for dädan med Herr-Manel. Gamle
Samuel gaf slarfviga och sväfvande besked, stundom
saknades han på sin post. Tullen värdt klen därefter, och
rätt som det var på vårsidan sade Grelsmännen
likstäm-migt:
»Det här ge vi go’dag!»
De gåfvo sig med näfverväskorna på ryggen i väg mot
Vastanfjällen för att där bland rymlingarne pröfva lyckan
under Herr-Manels berömda styre, ty han var nu bland
dem en stor profet.
Han träffades ej i förstone, men som arbetsföra
nykomlingar fingo de genast dagsverke för nödig hjälp att sätta
bo. Så slogo de sig ned och började bygga i en skön
omnejd med vid utsikt öfver långsträckta, skogiga
bergland och mellan dem, som ett blått golf i dalen, detta
långvatten, som vintertid islades och sommartid flottledes
bar fram västerns varor från den ena raden klöfjande
älgryggar till den andra. Det var rymlingarnes
kättar-samfund, som rådde om dessa varuklöfjande älgar, och
tull togo de på allt som forslades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
