Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sålunda hade Mäster-Sara till sist hamnat i den
lifs-gärning, hvartill hon icke velat. Hon hade ämnat gå sin
egen väg, liksom profeten Jona, då han gaf sig till sjöss
i stället för att gå till Nineve och predika, men allt
förgäfves. Det hade icke lyckats henne att inrätta sitt lif
till arbete och sträfvan för egen nytta och bekvämlighet,
det vanliga mönstret för en aktningsvärd kvinna. Hon
skulle framställa ett vida högre mönster, huru skröplig
vägen till denna lifsgärning än var. Snörrät och
mönstergill var den icke; det var en vanlig Norrlands-väg den
tiden: från första början utstakad af fänaden, slingrande,
med fula stötostenar och gropar, halsbrytande i
utförs-backen, »en riktig Helsinglands-väg». Det som råder i
denna världen hade genom hennes värsta svaghet ledt
henne fram, dit hon skulle, på en sällsam stråt. Detta
rådande hade spelat med två lumpna hackor: illviljans
skvaller och kvinnofåfängans hänsynslösa retlighet. Dess
insats i spelet synes hård, men var kanske väl afvägd
mot vinsten. Du, min läsare, som kanske funnit en stor
lifsgärning själfvald på en snörrät, vacker och bekväm
väg, utan att vara hacka, en insats i det rådandes
osynliga spel, lasta henne, du! Hon hade nu likväl kommit
till sitt landsmoderliga kall och därigenoin tagit — nej,
drifvits fram till ett oupphinneligt steg framför alla
Norr-lands-kvinnor dittills och allt sedan intill den dag som är.
Därmed är ändå icke sagdt, att Mäster-Sara ensam var
utmärkt som företagsam, djärf och tapper.
Norrlands-kvinnan, ursprungen af kvänernas sega stam och i någon
släktskap med den arbetsamma finskan, den hurtiga
norskan, hade i alla tider varit ett Herrans gudsris, ehvad
det bar, i ondo eller godo. Söndrade af byarallet, när
intet angelägnare å färdom var, kunde käringar och jän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>