Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
>Han kommer! Där är han! Nu kommer han!»
Högt uppe i backen, där landets galge af ålder vördig
skönjes, störtar ned ur skogsbrynet en sexspänd vagn.
Hvem åkte där? Knappast excellensen, kanske hällre
kungen! Och så framspränger en eskort af ryttare med
blixtrande vapen och munderingar.
Nere på vägen utbreder sig tåget i en linje. Vana
ögon räkna hundra man med akterhandshästar. Denna
syn är väl snarast en fortsättning af spökeisen eller, Gud
bättre, ett fiendebesök?
Tåget krökes af vägens bukt, slukas af granskogsdungen,
störtar in öfver broholmarne till sundet. Stadens
miliskarlar, som postera där, uppenbara sig i en hufvudlös
villervalla, kanske i falskt alarm för de 12,000 tiggare,
som siste budbärarn hört omtalas. Det ilar vidare som
en skottspole mellan husgaflarne efter stadens
hufvud-gata, störtar upp för backen med eldgnistrande hofslag i
en sky af damm och skjuter med oförminskad fart in
på gården. Ja, just så där hade ju också skrömtevarslet
låtit om sig. Nu skulle man få se dess kärna!
Ur vagnen steg en svartmuskig man, smidig och nätt
i sina rörelser samt svång om lifvet som en geting i tidens
karolinska krigardräkt: knäsid vapenrock med gula
uppslag, sporrstöflar, slagsvärd, örnfjädrad, trekantig hatt.
Han hälsade massan, som stod med blottade hufvuden,
och dröjde länge forskande vid åsynen af några starkt
utsvultna varelser.
»Vi vill ha mat! En svälter ihjäl!» utbröto ropen
mångstämmigt.
»Ja, ni ska’ få mat!» svarade krigsmannen klart och
enkelt. Massan brast i jubelrop.
En gammal bonde, torr och hopskriden, ville tränga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
