Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vida, fanen själf i Fanhem eller någon af fasans andra
potentater, den han rättast var . . .
Den främmande syntes finna sin väntan väl lång.
Efter en knapphändig hälsning till höger och vänster,
gick han fram till värden, där denne satt i sin stol.
Doktor Göran stod upp och tog ett steg tillbaka.
»Jag förmodar, det är hans högärevyrdighet herr
doktorn och biskopen?» sporde den främmande i djup baston,
en äkta kommandoröst.
»Det är så. Med hvilken har jag äran tala? Huru
skall jag titulera?»
»Man kallar mig öfverste Johan Bogislav Mikael Loth.»
Nog var detta många namn, men intet slutade på
adligt vis. Varslets kärna var sålunda ej blott en enkel
dödlig, utan ock ofrälse man på köpet. Respekten lade
sig betydligt, och med en suck af lättnad fortgick doktorn:
* »Välkommen, välbördig herr öfverste! Det var oss en
märkelig företeelse, som har varslats här förut.»
»Jaså, min förridare!» utbrast öfverste Loth ljudligt
och gladt. »Jag råkar veta af honom, och han är inte
häller obekant på mina framfärdsvägar. Aldrig behöfde
jag skicka förebud, ingenstädes vänta på hästar. En
präktig förridare på min ära, herr doktor och biskop!»
»Jaså, eders välbördighet säger det? Men oss höll han
på skrämma till ren al t er a tion. Vi sutto här som bäst
i väntan på excellensen, som komma skulle...»
»Håhå!» afbröt öfverste Loth. »Nå, hvad hans
excellens general-guvernören angår, så sänder han sin
hälsning, och det är allt hvad han för stunden kan. Han
är af sjukdom hindrad, och jag kommer i hans ärender
som fullmäktig stadman.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
