Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den nedgångna respekten steg nu med ens ett kraftigt
tag. Doktorn fortfor öfverraskad och nästan brådskande:
»Välkommen, var oss hjärtans välkommen, välbördig
herr öfverste och stadman! Måtte den högste Guden
hafva sändt honom hit i en lycklig stund! Här tarfvas
i sanning mycket arbete, mycken bön, mycken nåd,
mycken tuktan ...
»Och framför allt mycken mat!» utfyllde herr öfversten
och stadmannen i fryntlig ton.
Doktorn häpnade för svalget, som dessa ord redan vid
första mötet uppenbarade mellan honom och den
främmande. Dock svarade han snabbt och med någon spets
i tonen:
»Var välkommen som gäst i mitt hus, välbördig
stadman, som gäst i mitt hus!»
»Tack! Under närvarande läge tör jag få vara
tacksam för anbudet. Konungens högstbetrodde man har att
finna sig hemmastadd öfver allt. .Med honom är ingen
fara, men sämre ställdt är det med dem här ute!»
Excellensens stadman såg sig forskande om i laget och
sporde:
»Är icke stadens borgmästare till finnandes här"?»
Magnus Alexander Sundström, kallad landsmajor, trädde
fram med alla öfliga underdånighetstecken.
Stadmannen mätte honom med ett ögonkast och fortsatte:
»Det åligger honom att oförtöfvadt verkställa min trupps
kvartering!»
»Skall ske!» lät Magnus Alexander i rät vinkel.
»Kommer truppen att dröja länge här?»
»Åja, det kan visst dröja, men ingen behöfver jämras
för det. Jag har rätt till fri kvartering, men betalar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
