Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kärvännen var på Gäfleborg hos gref Otto Wellingk som
liten flicka på samma gång som han och en hel rad andra
pojkar.»
Mäster-Sara blef stående helt förvånad. Hvart kunde
den återkomne och af hennes egna ögon igenkände syfta
med denna lof? Ville han förvända synen äfven hos
henne, eller var afsikten blott att bereda sig en förklädnad,
som tills vidare skulle gömma hans rätta skepnad för
öfversåtarne? Troligen hade vinken kastats ut i vädret
för att bäras fram och bekräftas af en påräknad vän.
Hans välbördighet hade sålunda på omväg skickat en
höflig anhållan om hjälp vid förklädnaden. Huru nödig
en sådan var insåg nog Mäster-Sara lika väl som han.
Och så svarade hon kärvännen liksom eftersinnande:
»Den där pojkraden på Gäfleborg? Jo, jag minnes
tydligt en mörklagd och svartkrusig pojke. Han var född
i Västindien och son till en svensk kaparkapten i de
nejderna.»
»Se så där! Det stämmer ju bra då!» utbrast
kärvännen så gladt. »Och så höllo vi på att få ett
sjukhjon af Aspen ...»
»Jag hörde det nere i staden . . . Fru Magdalena
tve-gif t!»
»Ja, hvilket öde!»
»Nå det är knappast att undra på. Drefvos inte
människorna med trakasserier, pock och hotelser att frångå
samvetets rena sanning och ljuga lifvet ur mågen hans?
Var ju så himmelskriande angeläget att få henne omgift.
Du har väl hört rimstäfvet:
Vi var med, då ryssen fällde kapten Ulf.
Men Aspen snodde om’et, han, till kapten Vulf!
Och på det viset gick det ändtligen i lås för honom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
