Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det skall ej möta hinder! Var artig och dröj, tills
vår landtdag utfunderat sitt råd. Där finns väl någon
som vet, huru en ursäkt skall låta.»
»Men de ha ju redan ursäktat sig!»
»I kalfvars och oxars jämliknelse, det är sant. Men
innan de komma ur redet, vill jag höra en mänsklig
ursäkt. Ty hvad än politiken tvingar mig att se genom
fingrarne med tills vidare, så tål jag icke, att man sitter
och undantiger den, som har löst oss ur stundens värsta
bekymmer.»
»Jag ber så mycket, eders välbördighet!»
Stadmannen, intagen af djupaste beundran för denna
kvinna, hade under samtalet suttit sliten af växlande
tankar. Det var ej tvifvel, att han var igenkänd af henne
och borde afkasta den genomskådade förklädnaden nu
genast — för att återvinna sin ungdoms vif?
Nej, icke den dag som nu innevar! Ungdomsårens
ljusa bild var efter hand förträngd af ärelystnadens
växande syner under en lång skilsmässa och själens
växande kyla under det bistra tumlet af den ena ödesleken
på den andra. Återförenas med henne? Tja, kanske
när han skördat nog af denna världens ära och kunde
ha råd att sätta sig öfver »mesalHcmcm». Och så
tillhörde han ju icke sig själf, hade ju sin särskilda väg
utstakad som grämanssven! Men hvad han kunde och
borde göra var ju att räcka henne handen för att
afgjordt fästa en sådan talang som trofé vid sitt segertåg
och plocka den mogna frukten af hennes storartade
förtjänster.
Nu reste han sig genast för att utjämna det
mellanliggande svalget och återfinna Mäster-Sara. Men då han
skulle räcka henne handen kände han sig hejdad midt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
