Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Där hör du, gråe man! Själsämbetet vill hafva dig
rannsakad. Hvilken är du själf och hvad är din art?»
»En lösing främst ibland de lösa. Där ofvan kunna
de ej ha mig och därnedan ej fördra mig!»
»En sällsam lösdrifvare, det må jag säga! Och en
sådan som du skulle vara möjlig? Själsämbetet skakar på
hufvudet, tror jag. Nå på yttersta dagen — hvarest står
du då? Till höger om fadren bland fåren eller till vänster
bland getterna?»
»Ej bland får och icke häller ibland getter!»
»Men hvad rum intar du då för domarn på kallelsens
dag?»
»Jag är domarn själf i ständig kallelse för min dom!»
Den förhörande såg lamt villrådig bort mot höger. Åter
kom den sakta stapplande rösten, raskt afhuggen af den
gråe:
»Märk olyckstalet och den trettonde af tolf!»
»Märk lyckotalet af den trettonde till tolf!»
Sagdt, och gråmannen gled åter in i den ryggande
tolfmansflocken. En ifrig räkning af månget ögonpar fann
lyckotolf på nytt.
Åt alla håll hade bredt sig ett lättnadens sorl. Det
sega höljet var borta, en hvar kände sig vaknad ur en
dröm, en mara med dimmigt sväfvande minne af någonting
osannolikt, en drömd overklighet. Ingen hade väl i
mannaminne erfarit maken. Hela skaran människor
bergtagne i skogsdungen utom staden! En hör- och
syneskrömt som talman för en menighet i närvaro af både
öfver- och undersåtar i mängd! Nåja, man lefde ju ock i
de yttersta tiderna hart före domen. Häftiga ting hörde
nu till ordningen för dagen och själens fönster voro mer
än vanligt öppna för det sällsamma i världen. Eller också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
