- Project Runeberg -  Den stora vreden / Tredje delen /
89

(1906) [MARC] Author: Olof Högberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hå det var ju rent förunderligt!

Då han, makthafvaren, återkom från sina framgångar
i vida världen, då var det ej mycket kvar af vännens bild.
Och visst återsågs Mäster-Sara, landets matmoder, som
en i allo ojämförlig kvinna. En af hans första åtgärder
var att tillställa henne ett slags adelsbref från den högt
bevågna rådsregeringen som dess erkänsla för makalösa
tjänster åt en tredjedel af riket. Men makthafvarens
syner hägrade vida, en kvinna vore ett gifvet black 0111
en stordådig mans fot och så spordes att Mäster-Sara
hade en son. Hvem kunde rå om deri gossen? Kanske
den som undrade, kanske någon annan! Bäst att ej be-
fatta sig med den saken i oträngdt mål. Det gångnas
andra uppgörelser hade han ock velat spara till lägligare
stunder, men icke kunnat. Men nu, då hon icke kunde
nås med handen, då kändes det som en del af hans
eget väsen vore bortsliten. Hå så besynnerligt! Och
framför den möjlighet, som nu förestod enligt öfver-
makternas vilja, brände svedan värre än någonsin.

Så uppdök för tanken gamle, aftärde Mates, de unga
årens bödel, där han låg i plågolägrets paltor. Ja det
var visst en märklig sak, som denna själ uppfångat ur
dödskvalens djupa rymder. Konungens närmaste man
var den, som skulle förlåta hans bödelstjänst mot själa-
spillingen i gården. Och en märkelig skatt skulle blifva
dennes lön för omaket, om han bara gräfde upp röset å
utstenshällan, där det osynliga hettes ha nedlagt fadders-
gåfvan åt Svarte-Mickel. Där hade visst Mates också
haft en tanke, säkerligen den första och sista i lifvet.

Grubblaren rycktes ur sina tankar vid åsynen af ett
båtlag kring skären och sporde hvad folk det var.

»Stadsborna på sitt tjyfvafiske!» lydde svaret.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:32:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hogbvred/3/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free