Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stadmannen jakade. Nisse, något yrvaken, trädde upp
för trappan, hälsade militäriskt och blef stående kapprak.
»Huru finner du lifvet om dagarne?»
»Gud bevare öfversten! Hälsa och trefnad hänger
med!»
»Känner du ingen dolskhet och åtrå att komma från
stränghet och arbete till ditt forna drifvarlif?»
»Kan inte värst säga! Kostar nog på ryggen ibland,
det kan jag inte gå ifrån, men så faller det mig för, att
här bestås mat och kläder, hvila och frihet äfvenså. Så
mycket som det kan en tjyfstackare aldrig stjäla.»
»Det är just det. Nå, hvad är det för folktal du sit-
ter här och hör om mig?»
»Skall jag säga allting rent ut?»
»Du är fördenskull hitkallad!»
»Jo, det hetes vara så att öfversten har trampat Skrif-
ten och förnekat Christum tre resor — för att vara dem
till lags, förstås.»
»Hvilka dem?»
»Rysshedningen, morianen och hundturken, förstås.»
»Jaså dem! Nå vidare?»
»Så har öfversten hjälpt själf vaste hundturken att kriga
mot de kristne i Jerusalems stad, efter taflan där.»
»Än sedan?»
»Så var det tal om ett kungabref, där det var godt
beröm om öfversten ...»
»Jaså, min ämbetsfullmakt?»
»Någonting däråt var det. Och det brefvet skulle öf-
versten liksom ha skrifvit själf.»
»Ingenting mindre än en förfalskning af konungens
namn således.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
