Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Och där var det skrifvet om en krigsherre, som var
hjälpt ur träldomen i hednaland . . .»
»Kapten Vulf förstås!»
»Det skulle också vara osanning, sade en, som var
svärfar åt honom. För han kunde inte tro Gud så stygg
att karln skulle lefva sedan dottern var omgift med en
annan.»
»Aspen själf uppi dagen, kan jag höra. Hvad mer?»
»Det grasseras mycket för att öfversten håller prästerna
kvar och vill ha korn af dem.»
»Nå, det var ju en sak.»
»Och så, om jag törs säga hvar skon klämmer värst?»
»Visst törs du!»
»Jo, d’är om dessa rackare tri, som öfversten satte
kappan på spiken åt. Det var näfven i getingboet, det,
men inte det värsta ändå ...»
»Nå, fram med detta nu!»
»Ja, d’är mest 0111 lysningen där. Två människor,
tror jag, råkas inte utan att träta på öfversten för den
skull.»
»Huru låta de som allra värst?»
»Ja, öfversten har alldeles redt af logen åt sig. Och
så skall sysslan gå ifrån öfversten ...»
»Hvad mera då?»
»Och kvinnfolken, hörde jag, skulle ställa till som ett
slags uppror, jag vill säga, om öfversten tar’na.»
»Ett uppror till och med?»
»Ja, det vill säga som ett stort kalorum. Och ingen
skall häller hälsa på öfversten till bjudnings. Så fölls
det för mig en kväll att vända tratten åt ett ställe, där
jag såg två finare fruntimmer i språk vid stranden. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
