Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
: Åjo, genuesarnes amiraler få räknas dit.» medgaf
Vidrumfen.
Det ordades något om skutans tillstånd och behof. Och
så ryckte Vidrumfen fram en bekymrad punkt:
»Det tör väl vara lurendrejadt hvad som är nu då —
på den här ställningen, kan jag förstå?»
»Hvilken ställning menar du?» undrade hans välbör-
dighet.
»Aja, redarn kronans befälhafvare ...»
«Xå, en sådan kan hafva många munnar att föda i
dessa svälttider. Ser du, det blir honom dyrt nog all
tull förutan. Nej, vi skolom lurendreja värre än någon-
sin, ser du!»
Vidrumfen gjorde stora ögon.
»Det kunde nog bli ett ledt ord,» tyckte han storfli-
nande.
Ȁn ledare blir det om hungerpesten bryter ut i mitt
guvernement under vintern. Och för den där tullen bara
föder jag fram hundratals uslingar till våren. Kronans
befälhafvare är ingen fnasker, som eftersätter människors
väl för några kråkfötter om stapelrätt. Du måste ha
hem mat och mat i massor det fortaste du kan. Folket
är tillreds att svälta ihjäl för mig. Och det blir mig nog
stora utkostnader ändå!»
»Nå, inte mig emot. Smuggla är min lust och lif, så
länge jag ej får äntra!» tyckte Vidrumfen belåtet och så
kringspråkades den affären till slutet.
»Huru stod du till boks hos Mates?» ville redarn veta.
»Tänkte just tala om reversen där. . . Värdt tvungen
lämna’n åt snåljudasen där. mens han lefde. Af fem-
hundra laster, som jag hade fram, fick tullgrypen fatt i
den där och så skulle en fattig stackare sitta emellan.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
