Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den gamle stapplade in blek, nedtryckt, med stora
svettdroppar i pannan och tårar i ögonen.
»Huru hafver det sig nu, fader Per?» lät frågan i del-
tagande ton och den gamle svarade skrofligt:
»Att vi skulle lefva den dagen, då Herren måste pröfva
oss så hårdt!»
»Huru är det nu med gubbarne däruppe?»
»En var sint på krigsöfversten ett tag, men då en fick
tänka sig om, såg nog mången att han gjorde bara rätt.»
»Hvarför gjorde man sinne då?»
»För hvarjehanda! Vi tyckte att så mången krigsman
hade gjort bättre nytta mot ryssen än hålla människor i
fångenskap och skickas bort i nödens stund. Vi tyckte,
att hans välbördighet hade kunnat stanna kvar en stund
och hjälpa oss på tråden ett grand, häller än att ge sig
af som sparfven från axet på vänskande vis med en ryss-
hedning. En fick hålla på och träta länge bara om det.»
»Jaså! Nå där i salen fins ett särskildt sällskap, som
gärna kunde pröfva landets bekymmer en stund, de her-
rarna till välbehöflig tukt och hälsa.»
»Det var just det jag öste i dem med själfvaste stor-
skopen, när det bar till att stormskälla som värst.»
»Håfven I kommit fram till något slut?»
»Vi ha kommit till det slutet, att ingen ser sig längre
någon undanflykt. Men längre komma vi häller inte, om
vi ock sutte tills mossan växer på oss. Hvarifrån skall
en ta penningen? Huru skall en skjuta ihop?»
»Han I kommit så långt, så går det bra!»
»Jag är hitskickad för att be krigsöfversten komma
och säga själf hur han vill ha’et. För nu upplåtes
inte en käft vidare, bara vi få höra ett resonabelt ord.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
