Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN STORA VREDEN
öra ... »I hörden ordet,» vidtog nu hans välbördighet. »Ja
högförräderiet, det är att den skattedragande fårahjorden,
som nu får lefva, är frälst åt er, I herrar löneupptagare.»
— Där brast hurrandet åter löst igen. »Alla munförråder ut-
öfver ett års husbehof skola nu af landsbetjäningen öfver-
tagas och till fasta underpriser hållas dem behöfvande
till handa efter anmälan och fördelning sockenvis. De
som släppa till sina förråder ersättas efterhand genom en
allmän gärd, som icke häller bör kännas tung vid fördel-
ning på tio år. Om allt sådant finnas lagmätiga beslut
och jag kunde låta bero därvid men gör det ändå ej.
I håfven hört ordet högförräderi och jag tvistar ej med
den, som säger, att dessa beslut äro eder afnarrade genom
fiendens förespeglande. Och till slut skulle ju också för-
säljningen äga rum till min ersättning för brandskattens
utlägg, som vi nu slippa. Huru viljen I nu hafva det
ställdt? Skolom vi åter förhärda våra hjärtan efter plågans
återgång såsom konung Farao uti Egypti land? Eller
stån I stadeligen faste med eder öppna och fria vilja, att
allting förblifver som beslutadt och namnskrifvet är?» .. .
Ja, ja! ropte alla med en mun, utom Touschier och han
ropte öfver de andra: »Nej, nej, det skall inte ske!»
»Att han ville stå där och vara hund för detta ben!»
»Ja mer än det, Sara min! Han ropte grufveligen i
sin vrede, att detta allt var en skändlighet, ty de som
nyss hade sagt ja och amen, hade den räfven bak örat
att smyga undan det mesta af sina förråder innan gode-
män hunne komma tiil värdering... »Och detta h viska-
des mig nyss i örat,» säger han, så att de foro ihop rundt
omkring. »Och därför åstundar jag, som ingen smyger
är, att öppet vidblifva mitt oskinnadt och oförkränkt,
när de andra ändå komma att undansmyga sitt. Ty den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
