Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»En af de många gussönerna till din gråe frände, som
går kvar i världen till domedag, om han så gör. Allting
är ju möjligt för de där välsignade grämansbarnen. Men
nu ligger gutten där han ligger. Jag tycker du kunde
vara trygg för honom, Kone!»
»Än du själf?»
I besvärad, nästan vresig ton kom genfrågan: »Hvi
spörjer du så?»
Smekande mildt och af väpnande blef svaret: »Din
hustru kan ock vara din präst, om något tränger dig.»
Han dröjde en god stund med återmälet:
»Nå,» utbrast han tvunget, »det där tränger mig —
ibland. Då ser jag gutten för mig, sådan han satt då
detta spåddes, efter hvad vårt bud omtalade: kedjad i
sina hasor bredvid en gammal kyrktjuf på dörrbänken
intill kvällsspiseln, gänglig, lillgammal, tärd. Hade nyss
ätit matsmulan ur hoen, skulle ledas ut i fähuset och
bjäsas för natten i en kätte på våt halm. Gutten hade
fanden i sig, sade prästerna där i landet, ty de förstå
hvad som hör fanden till. En slik i vägen för Norges
rike — visst hade vi fanden själfva, då vi kunde tro
det!»
»Men gutten kom ut i världen och kom igen med namn
och fick rumor och parti?»
»Nå hvad mer! Han var ju ock den profeterade fräl-
saren från all deras ynkelse där öster. Profeter ta ju
aldrig miste. Och så gjorde vi oss omaket narra den
där öfver till Junkersdal ...»
»Han var, min tro, omaket värd. En braf gut, ännu
skägglös, men klipskare än de flesta med skägg.»
»Och sist hvad gjorde vi: ett tillfuskadt förrädarekon-
trakt, speladt i svenska händer. Och han, den saklöse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
