- Project Runeberg -  Den stora vreden / Tredje delen /
207

(1906) [MARC] Author: Olof Högberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lus», förbjudit den öfverbevisade förbrytaren ämbetsutöf-
ning och inblandning i stiftsärenden, sedan kapitlet röjt
en uppenbar vanmakt mot den uppburne syndarn. Nu
hade likväl makthafvaren med sina tusen järn i elden ej
kunnat hindra den sålunda valde från att inträda i riks-
dagens andliga stånd. Där hade Aspen slutit sig till de
hessiske och utlofvat sina stiftsbröders medverkan, dock
ej utan vederlag. Partiets ledare hade å sin sida lofvat
bereda stadmannen de görligaste besvärligheter, riktade
mot ämbete, lif, ära och gods. Brefskrifvaren själf, en
kunglig sekreterare, som ej kände Mäster-Saras ställning
till den omtalade, tycktes finna allehanda ursäkter för
dessa stämplingar. Prinsessan själf, med handen märk-
barligen instucken i spelet, hade yttrat:

»De dråpeliga tjänster, som denne samvetslöse aventti-
rieren och trefaldige renegaten exequerat till Norrlandens
faveur bevisa intet nytt om hans kända capacité men
äro dess mer en extreme génance för rikets värdighet.
Hans majestät är bakom ljuset förder och dess affec-
tions favorcihles för en slik person måste få en snar
rétonr.»

Den skrifvande, som ej kunde förutse, huru många
gånger furstinnan skulle få gråta sina händer fulla för
denna obetänksamma rotvälska, tog naturligtvis detta som
slutgiltig dom öfver stadmannens öde. Men icke dess
mindre hade de, som sålt honom åt ofärden, blifvit slagna
med stor förbluffelse, när hufvudstaden i riksdagens sista
timma nåddes af segerbuden från Västernorrlanden, det
enda uppd}rkande glädjeämnet i dessa dagar af idel sor-
gebud. Stor hade rörelsen blifvit i staden, vid hofvet
och bland ständerna, så att de segrande chefernas namn
och »böndernes charmanta bravour på den orten voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:32:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hogbvred/3/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free