- Project Runeberg -  Den stora vreden / Tredje delen /
286

(1906) [MARC] Author: Olof Högberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eldad af en vildt stormande ande, som han på länge ej
mindes någon känning af. Det stod med ens så lifligt
för honom hvad stort han uträttat och velat. Nu släta-
des hans rynkor och tungan fick en sällsam fart, vältalig,
uddig, skarp och kvick. Men så genomrändes han af
ett glödande svärd: allt stort han nu kunnat vara, öfver
de fleste, i jämbredd med få, i stället för all smälek och
medfart, som blef hans lott. Då veckades han förfärligt,
då blef han så ödeligt sned och tungan i bitterhet när-
mast jämförlig med fanens.

Och fader Anton, som göt brännvin på muggarne, göt
ock annars eld på lågan med allt sällsammare tal. Hvad
skulle hindra gästen att återvinna själens hälsa och ta ut
sin kränkta rätt, om blott han ville lita sig till rätte
mannen? Hå, det visste väl fader Anton, hvilken bort
vara biskop och öfverbiskop nu, om allt gått rättvist till.
Och själf var han till sist densamme, som inte ens be-
höfde stubbar för att framtrolla härar, utan kunde blåsa
fram dem ur väder och vind så otålige som aldrig det
för hvilken näsa han ville. Motstridarn finge gärna

komma med bössor och kanoner och allt mordiskt grej i
världen. Hvad försloge sådant mot den vedervärdiga led-
värken, som han kunde slänga åt dem tills de inte mer
ville ha utan finge brådt i väg likt den stackare, som
springer för sitt lifs hotande angelägenhet och inte tror
sig hinna fram?

sTänk om vi, finnar, slog-3 oss ihop att visa vår makt
och toge lappen till hjälp hvad han förmår! Det blefve
också något utan like i världens tider!»

Det trolska frestartalet satt med fader Antons blick
inbrändt i gästens värkande hufvud, när han nästa mor-
gon sent omsider vaknade i sänglafven. De förföljde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:32:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hogbvred/3/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free