Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trädare af alla slag skulle hejdas, rannsakas och näpsas
eller tillbakavisas, tills bättringens frukt blefve uppenbar
i deras själ och anda. Men så kunde han ju icke behandla
fältmarskalken, riksrådet och general-guvernören rakt som
en lösdrifvarstryk häller, utan veckade ut sig, tog mot
sportelsumman och handtackade ändå så vackert.
XXII.
»EN FASANS VICTORIA.»
på eftermiddagen kom åter en stor menighetsskara upp
till Bispehöjden, fyllde utan vanlig tvekan det hög-
vördiga rummet inom planket och stod där värdigt säker
om sin sak, men utan larmbeskäftighet, dämpadt allvar-
lig, mild och hofsam, glädjedrucken med tårade ögon,
men äfven slagen af en oerhörd fasa.
Nu kunde menige man också förtälja något om segern
i norden, något förfärligt, som endast hade sitt motstycke
i gamla testamentet: hedningahären var all förgången i
haf vet såsom de egyptiers här med Farao!
Detta budskap hade framförts af tre själfinnar, som
landat vid den isbrutna ytterhamnen, ömkeligt medfarna
af köld och slit under senaste dygnens storm på hafvet,
och blott genom ett under komne till lifs med föga lif.
Upptinade med brännvin framför elden och efter nog
mycken vederkvickelse att återfå målet, hade så dessa
åsyna vittnen omtalat grufvelsen . . .
Så kom en eftertrupp tillstädes med sagesmännen själfva,
rödbrända som de voro af kylan, dystert tigande, kallt
uttryckslösa genom den dämpadt sorlande menigheten,
synbart ovilliga mot detta påtvingade afbrott i vederkvic-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
