- Project Runeberg -  Den stora vreden / Tredje delen /
425

(1906) [MARC] Author: Olof Högberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

orgeltramparn eller sockenlappen. För vi ärom ett sär-
skildt folk för oss i all beskedlighet och godvilja men ej
i pock och trug.»

Detta var ett ord som bönderna fingo grunda på en
stund. Då de likväl efteråt envist höllo vid att få tala

vid herren själf, fingo de slutligen stiga i en stor båt,

som med en tjärfackla i fören roddes af en stark karl-
besättning oupphörligen västerut öfver den svarta vatten-
kroken under de mörkglittrande, skrefvigt sönderbrutna
schakthvalfven. Efter flera dagar återkommo de med
skrifteligt på, att de skulle ha god förtjänst vid kolningen
men aflägga sin salighetsed på att ej prata för utomstå-
ende. När de omsider återkommo till byn trodde alla

människor, att de varit bergtagne och detta måste de

själfva hålla med, huru stor plågan var att ej få yppa
hvad de sett och hört.

De hade funnit landsherren och Springarn jämte den-
nes lärde fosterfader boende tillsammans, med den här-
ligaste utsikt hän mot Västerhafvet, i en outsägligen trif-
sam, vid och mångrummig bergstuga, inhuggen rakt mot
tvärbranta fjället öfver vattenporten mot väster. En stor-
fruga, som kommit med klöfjeälgai öfver fjället jämte
sin son, var hos dem som främmande, och fjällbönderna
själfva blefvo i allo väl bemötta med traktering och an-
nat. Men se det outgrundligaste af allt var likväl, att
Springarn icke blott satt där gift med en särskildt huld
och förnäm fruga utan ock var adelig herre ofvanpå allt.
Först på dödsbädden fingo de två grannarne för samve-
tets skull lossa sina tungor för prästen och han nedskref
deras upplefvelse i kyrkoboken.

Men detta var blott ett af de många fallen. Mer än
en kom i beröring med de underjordiske i landsfaderns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:32:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hogbvred/3/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free