Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 FRITZ REtrTER.
»Här är också något nytt!» utropade Karl Wendt
och tog fram en vacker, mjuk kudde från konrektorns
katederstol.
»Låt mig se!» sade Pagel Zarnewitz.
»Nej, låt mig se först!» sade Karl.
»Men så visa oss det då!»
»Där har du den!» ropade Karl och kastade kudden
i hufvudet på honom. Han kastade den vidare, och nu
gick kudden omkring i klassen, som om den vore en boll,
och då Pagel Zarnewitz ville riktigt klämma till Karl Siems,
kastade han den rakt i ansiktet på konrektorn, som just i
detsamma kom in genom dörren. Alla rusade nu tillbaka
på sina platser. Hvem hade gjort det?
Hade konrektorn varit en ung skollärare, som trott sig
böra under alla omständigheter upprätthålla sin värdighet
och i sin preceptorsstolthet ännu alltjämt förväxlat skolhus
med tukthus samt skoltukt med tukthusstrafF, så hade han
nu anordnat en storartad domstolsscen, och om han fått tag
i missdådaren, så hade han väl afkunnat en sträng dom
öfver honom; men han sade ingenting annat än: »Tagen
er i akt! Det hade visserligen nu ingenting att betyda,
eftersom det var en mjuk kudde, men tänk om det varit
en sten?» Han förstod mycket väl, att de ej hade gjort
det med flit, och därför fick han väl lof att förlåta dem.
Han gick bort och tog upp kudden och passerade därefter
längs skolbänkarna samt läste i gossarnas ansikten — den
konsten förstod han i grund.
Pagel Zarnewitz satt där och gnuggade händerna under
bordet, spärrade upp ögonen och såg för att icke låta märka
något, konrektorn skarpt i ansiktet. Men just häraf märkte
konrektorn något, och för att Pagel skulle se, att han
verkligen genomskådat honom, sade han: »Nå, Pagel, jag vill
ej veta, hvem som gjort det. Men kan inte han säga mig,
munsjör Pagel, hvem som skaffat den här kudden hit i
klassen?»
»Nej, herr konrektor,» stammade Pagel, ty han hade
det naturfelet, »det vet jag ej;» och såg ännu ärligare ut.
»Vet ingen det?» sporde konrektorn åter. — Nej, ingen
visste det. — »Nå, då skall jag väl ta reda på det själf.» —
Och lektionen började.
Men nu hade konrektorn till vana, att han för sina
skoltimmar skref anmärkningarna på allehanda pappersrem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>