- Project Runeberg -  Hans höghet /
132

(1897) [MARC] Author: Fritz Reuter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

NIONDE KAPITLET.

Hans höghet befinner sig i djup ängslan. — Hans höghet såsom
kanariefågel i en bur, konrektorn såsom den trollkarl, hvilken förhäxat
honom. — Hvarför konrektorn blir ond och talar ett allvarsamt ord
med hans höghet. — Hvarför hans höghet icke vill höra talas om
bagarfru Schult och hvarför han låter löparen springa. — Mamsell
Soltmann försätter Stina och Dorotea i stor oro, men blir därför
föraktligt visad på dörren af Dorotea. — Bagarfru Schult medför
en glad underrättelse, men kommer icke fram med den. — Konrektorn
tröstar och kysser Stina. — Dorotea drömmer om kyssar;
bagarfru Schult drömmer om att hans höghet dansar intill knäna i
kringlor och skorpor och att Kristian spelar på orgel därtill.


På slottet hade det sedan en stund gått besynnerligt
till. Hans höghet vandrade blek omkring i rummen, som
han vore salig Henriks af de tre ekarna vandrande spöke;
lakejerna stodo i hörnen och längs väggarna tysta och
oroliga såsom skådespelarna, då lady Macbeth går omkring och
tvår sina händer; kammarjunkaren von Knüppelsdörp stängde
egenhändigt igen alla fönster och dörrar, och själfva Rand
gick omkring på tårna och såg ut, som om någon slagit
en plugg för munnen på honom.

»Rand,» utbrast hans höghet halfhögt, »röken drar
blixten till sig, är elden släckt öfverallt?»

»Ja, ers höghet, utom i köket — vi ha ju ännu inte
ätit middag.»

»Vi spisa icke middag, elden skall släckas.»

»Ja, ers höghet, men ...» började Rand invända, ty han
var ej mycket stämd för en fastedag, ej ens vid åskväder.

»Den skall släckas!» skrek hans höghet så häftigt, att
han förfärades öfver sig själf. »Det får inte heller ringas
på några klockor, ty ljudet drar blixten till sig,» tillade
han saktare.

»Ljudet, ers höghet?»

»Åsna! — Jag — jag säger, att det kan draga till sig!»
hviskade hans höghet förargad.

»Hm!» sade Rand för sig själf och såg genom det ena
ögat ut genom fönstret, »ännu äro vi ovettiga, ännu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:32:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hoghet/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free