Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - III. Afskedet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"O, Henrik af Castilien, trolöse frände!"
ropade nu Carl, släppte gubben och sträckte
sin knutna hand mot himlen; "detta skall
du få betala, så sannt jag heter Carl a£
Anjou!"
På det läsaren må kunna fatta betydelsen
af detta utrop, se vi oss tvungna att gå
något tillbaka i berättelsen.
Alfons X, konung af Castilien, densamme
som under interregnum eftersträfvade
kejsarkronan, och som äfven någon tid bar titel af
tysk konung, hade tvenne bröder, Fredrik
och Henrik, hvilka, sedan de gjort gemensam
sak med hans undersåtare emot honom, sågo
sig nödsakade att öfvergifva Spanien och
söka sin tillflykt hos Mohrerna, deras grannar
och bundsförvandter. Medan spanska halfön
ännu var delad emellan de tvenne folkslagen,
var förbindelsen ganska liflig dem emellan,
snart sagdt daglig. En Castilianare ansågs
ej hafva fått en bildad uppfostran, om han
ej äfven studerat arabiska, och Afrika var
ett land långt mindre obekant för den
spanske ädlingen, än Frankrike. De båda
bröderna ingingo derföre i konungens af Tunis
tjenst, och tillbragte der flera år. Under
delas långa vistande bland de otrogna,
beskyllde man dem att hafva antagit deras sedep
och lära. Henrik hade dock, trött vid sin
landsflykt, lemnat Afrika och öfverskeppai
sig Lill Italien med 800 ryttare, största deleo*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
